Polishandräckning

Socialnämnden eller förvaltningsrätten kan med stöd av 45 § 1 LVM begära polishandräckning till läkarundersökning. Den möjligheten bör dock användas med försiktighet. Om nämnden riskerar allvarliga motsättningar med den enskilde i sina försök att förmå honom att genomgå läkarundersökning, kan ansökan om vård inges till rätten utan läkarintyg. Rätten har därvid att besluta om läkarintyg, eller om det bedöms som utsiktslöst att få en läkarundersökning utförd, på annat sätt införskaffa en utredning som kan ersätta läkarintyget. Lagen ger inte läkaren befogenhet att med polisens hjälp genomföra själva undersökningen (prop. 1981/82:8, s. 101, JO 1983/84, s. 174 och RÅ 83 2:53).

Om missbrukaren självmant inställer sig hos läkare samtidigt som det hos polisen finns en begäran om handräckning, är det viktigt att läkaren kontaktar nämnden när undersökningen är genomförd, så att nämnden kan återkalla sin begäran om handräckning.

Beslut om läkarundersökning enligt 9 § eller 11 § tredje stycket LVM kan inte överklagas (44 § LVM).