Syftet med vården
När är LVM tillämplig?
Typ av missbruk
Fortgående missbruk
Vårdbehov
Vårdbehovet kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt
Hälsoindikation
Social indikation
Våldsindikation
Anmälningsskyldighet
Läkares anmälningsplikt
Uppgiftsskyldighet
Utredning och ansökan om vård
Socialnämnden inleder utredning
Utredningen
Läkarundersökning och läkarintyg
Polishandräckning
Avslutning av utredning
Delegering av beslut i LVM
Kompletterande beslutanderätt
Ansökan om vård
Omedelbart omhändertagande
Socialnämnden beslutar om omedelbart omhändertagande
Beslut
Verkställighet
Beslutet underställs förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten prövar beslutet
Tidsfrister
Processen i förvaltningsrätt och kammarrätt
Processföring
Muntlig förhandling
Förhör
Sakkunnig
Överklagande till kammarrätt och Regeringsrätten
Verkställighet
Hälso- och sjukvård i SiS verksamhet
Vård enligt LVM eller LPT?
Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens ansvar
Kommunernas ansvar för missbrukare med psykisk störning
Avgränsning mot och samarbete med den psykiatriska vården
Psykiatrisk tvångsvård
Huvuddragen i LPT
LVM och eller LPT?
Tillsyn
Lagtext
Kommentarer
Dokumentation
Syftet med vården
Socialnämnden har ett grundläggande ansvar för att förebygga och motverka missbruk. Det framgår av 5 kap. 9 § SoL, som bl.a. reglerar nämndens ansvar att aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård han behöver för att komma ifrån missbruket.
Vård inom socialtjänsten skall enligt 2 § LVM ges en missbrukare i samförstånd med honom enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar som är angivna i LVM skall dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eget samtycke.
Tvångsvård skall enligt 3 § LVM syfta till att motivera missbrukaren så att han frivilligt kan medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Det innebär både ett långsiktigt mål, nämligen frihet från missbruket, och ett kortsiktigt mål, nämligen motivation till frivillig vård. I lagens förarbeten anges att ett annat viktigt syfte är att bryta en destruktiv utveckling. Där betonas vidare att vård med stöd av LVM skall ses som inledning till en behandling som kan leda till frihet från missbruk och en förbättrad livsstil i övrigt. Vårdplaneringen skall därför också inbegripa lämpliga insatser i anslutning till tvångsvården. Behandlingsmålen bör vara flexibla och anpassas till den enskildes motivation och förmåga att tillgodogöra sig vården.
Socialnämndens ansvar att följa missbrukaren under hela vårdtiden och tillsammans med honom planera och förbereda insatser som skall följa efter utskrivningen framgår av 30 § LVM. Där regleras nämndens ansvar att aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning samt personligt stöd för att komma ifrån sitt missbruk.
LVM är ett komplement till socialtjänstlagen vars grundläggande principer om bl.a. respekt för den enskildes självbestämmande och integritet skall gälla. I LVM och socialtjänstförordningen (1981:750), SoF, regleras de tvångsåtgärder som får användas för att bereda och genomföra vård utan eget samtycke. Några tvångsåtgärder därutöver får inte förekomma. Vården skall i övrigt genomföras med hänvisning till bestämmelserna i socialtjänstlagen.