Syftet med vården
När är LVM tillämplig?
Typ av missbruk
Fortgående missbruk
Vårdbehov
Vårdbehovet kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt
Hälsoindikation
Social indikation
Våldsindikation
Anmälningsskyldighet
Läkares anmälningsplikt
Uppgiftsskyldighet
Utredning och ansökan om vård
Socialnämnden inleder utredning
Utredningen
Läkarundersökning och läkarintyg
Polishandräckning
Avslutning av utredning
Delegering av beslut i LVM
Kompletterande beslutanderätt
Ansökan om vård
Omedelbart omhändertagande
Socialnämnden beslutar om omedelbart omhändertagande
Beslut
Verkställighet
Beslutet underställs förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten prövar beslutet
Tidsfrister
Processen i förvaltningsrätt och kammarrätt
Processföring
Muntlig förhandling
Förhör
Sakkunnig
Överklagande till kammarrätt och Regeringsrätten
Verkställighet
Hälso- och sjukvård i SiS verksamhet
Vård enligt LVM eller LPT?
Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens ansvar
Kommunernas ansvar för missbrukare med psykisk störning
Avgränsning mot och samarbete med den psykiatriska vården
Psykiatrisk tvångsvård
Huvuddragen i LPT
LVM och eller LPT?
Tillsyn
Lagtext
Dokumentation
Våldsindikation
...kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående
Specialindikationen i 4 § 3 LVM rör riskerna för såväl missbrukaren själv som för hans närstående. Här ingår risken för självmord. Innan ingripande med stöd av LVM övervägs bör det i dessa fall prövas om inte LPT är tillämplig. Vid just självmordsrisk är det viktigt att läkare kopplas in omedelbart, bl.a. för att göra denna bedömning.
Med närstående menas nära anhöriga som står i sådant beroendeförhållande till missbrukaren, att de kan ha anledning att tveka att polisanmäla hot eller misshandel. Som närstående räknas make, varaktigt sammanboende, barn, föräldrar och syskon, även i de fall de inte längre har gemensam bostad med missbrukaren. Även de som har barn tillsammans med missbrukaren utan att längre sammanbo med honom räknas till kretsen av närstående (prop. 1981/82:8, s. 76).
Med skada avses inte bara fysisk skada. Även sådant psykiskt lidande som missbrukarens familj kan utsättas för genom ett hotfullt, pockande eller hänsynslöst uppträdande kan utgöra grund för ingripande enligt lagen. LVM kan vara tillämplig också innan någon skada har uppkommit.
Skyddet för närstående gäller enligt prop. 1987/88:147 däremot inte ett ännu ofött barn. Det föreligger emellertid inget hinder att vid ett omfattande missbruk under graviditeten tillämpa LVM om indikationerna för vård i övrigt är uppfyllda. En gravid kvinna som inte förmår upphöra med sitt missbruk utsätter fostret för fara. Vid behandlingen av prop. 1981/82:8 påpekade Socialutskottet i sitt betänkande (1981/82: SoU 22, s. 16): "Att trots erhållen fullständig information om de risker för barnet som en omfattande alkoholkonsumtion innebär inte bry sig om konsekvenserna av ett fortsatt missbruk är knappast ett normalt beteende hos en gravid kvinna. Om inte hennes vägran att medverka kan tillskrivas annan psykisk störning, är det rimligt att anta att den beror på att missbruket och drogberoendet tagit en så allvarlig vändning att hon är i trängande behov av vård för att komma ifrån detta. Utskottet vill dessutom framhålla att det ofta måste anses föreligga en fara för att kvinnans egen psykiska hälsa kan skadas om hon genom att inte kunna hejda sitt missbruk själv blir orsak till att hennes barn föds med allvarliga och oåterkalleliga skador."