Läkares anmälningsplikt

En läkare som i sin verksamhet kommer i kontakt med en missbrukare som kan antas vara i behov av vård eller omedelbart omhändertagande enligt LVM skall enligt 6 § andra stycket LVM anmäla det till nämnden. Anmälningsplikten gäller för läkare i både offentlig och privat tjänst under förutsättning att missbrukaren inte kan beredas vård genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.

I sina kontakter med en missbrukare har ansvarig läkare inom hälso- och sjukvården att ta ställning till om missbrukarens psykiatriska vårdbehov kan tillgodoses med frivilliga insatser inom hälso- och sjukvården. Om patienten är i behov av psykiatrisk vård men inte vill ta emot vård, kan läkaren överväga vård enligt LPT. Om patientens tillstånd inte präglas av en i lagens mening allvarlig psykisk störning, ankommer det i stället på läkare att överväga om en anmälan till socialtjänsten enligt 6 § andra stycket LVM skall göras.

Ansvarig läkare är med andra ord skyldig att anmäla till socialtjänsten om patienten inte vill vårdas för sitt missbruk eller för allvarliga komplikationer av missbruket och om det uppstår allvarlig fara för dennes hälsa om vård inte kommer till stånd. Anmälan kan vara muntlig, men bör enligt Socialstyrelsens uppfattning kompletteras med en skriftlig anmälan. Detta gäller framför allt om patienten är okänd för socialtjänsten och/eller om det kan uppstå komplikationer av framför allt medicinsk karaktär. Om missbrukaren lider av någon form av allvarlig somatisk sjukdom, orsakad eller oberoende av missbruket, är det angeläget att anmälande läkare klargör för socialtjänsten vilka komplikationer som kan uppstå om missbruket inte avbryts. Anmälande läkare bör också bistå socialtjänsten med underlag för bedömningen av om vårdbehovet kräver ett omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM.

JO har behandlat frågan om läkares anmälningsplikt och därvid anfört följande (1995/96, s. 307): "När någon på grund av heroinöverdos förs medvetslös till sjukhus men avviker i det närmaste omgående efter att det akuta tillståndet hävts, bör det enligt min mening närmast föreligga en presumtion för att en anmälan skall ske. Anmälningsplikten är knuten till om missbrukaren kan beredas vård på frivillig väg."