Frågor & Svar

Här presenteras exempel på typiska frågeställningar och svar. Har du egna frågor - tveka inte att kontakta oss.



Fråga:

En fråga som jag funderat på är om du har något exempel på när man har fått igenom ett LVM på 3c, alltså våld mot närstående, utan att man uppfyllt 3a eller b?

Svar:

Om man ser på § 4 LVM så ska alltid den första delen vara uppfyllda: fortgående missbruk, vårdbehov och att frivilliga resurser ska vara uttömda. När det gäller special rekvisiten så ska minst ett vara uppfyllt, dvs hälsokriteriet, sociala rekvisitet eller våldsrekvisitet. Så här kan man välja minst ett av de tre ska vara uppfyllt. Av naturliga orsaker så kan inte sociala rekvisitet vara grund för ett omedelbart omhändertagande, utan bara a eller c. Så svaret på din fråga är att det går att ansöka med enbart specialrekvisitet c, men det är ovanligt. Oftast finns ju hälsokriteriet med också.

 

Fråga:

Jag har nu en fråga gällande vad vi på socialtjänsten har för rätt att exempelvis kontakta närstående till klienten under en öppen LVM-utredning. Om vi exempelvis befarar att någon behöver omhändertas omedelbart enligt § 13 och misstänker att personens förälder kan tänkas veta var personen befinner sig, har vi då skäl att bryta sekretessen (genom att ringa och fråga föräldern om de vet var personen är)?

Svar:

Hej, sekretessen bryts inte gentemot anhöriga. Om det blir ett omedelbart omhändertagande och ni lägger en handräckningsbegäran för verkställighet hos polismyndigheten så får polisen pröva hur de ska agera.

 

Fråga:

Jag arbetar som socialsekreterare och har haft stor nytta av er sida tidigare och har en fråga. Jag vet tyvärr inte om det är rätt sätt att gå tillväga på men tänkte försöka. Jag undrar om 6§ LVM. Stämmer det att man alltid ska inleda en utredning enligt 7§ LVM när en sådan anmälan inkommer? Då menar jag att man inte gör någon form av förhandsbedömning eller liknande. Jag har försökt hitta informationen, men hittar ingenstans som talar för eller emot ett sånt tillvägagångssätt.

Svar:

Du tar upp ett ämne som nästan alltid kommer upp på mina utbildningar. I vissa kommuner finns en tradition att koppla ihop § 6anmälningar med att öppna en § 7 utredning. T.o.m. vissa av IVO:s företrädare har den inställningen, åtminstone när det gäller läkaranmälan enligt 6 §.Jag utgår dock från vad socialstyrelsen anser och som jag anser ligger högre i rang. Sök pånätet efter "Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten" från2015. Sid 383-384. Där framgår det tydligt att socialnämnden ska göraen prövning innan man startar en § 7 utredning. Skälen för en utredning återfinns i § 4 LVM. Det ska alltså föreligga skäl för attman ska öppna en tvångsutredning och de skälen finner man i § 4 LVM. Dvs gå igenom § 4 punkter: fortgående missbruk, vårdbehov, resurser uttömda. samt någon av specialrekvisiten: Hälsan (läkarintyg), socialakriteriet och våldskriteriet. Om det är sannolikt att kriterierna är uppfyllda genom den information som anmälan beskriver så kan du öppna en § 7 utredning.

 

Fråga:

Vi har en klient som vistas på LVM-hem och har en månad kvar. Planen har varit att ta hem honom på en § 27 och det finns en gedigen planering kring det. Klienten vägrar dock. Placeringen i övrigt har fungerat väl så min fråga är i vilka lägen SiS-hemmen bör avskriva LVM:et

Svar:

Som första alternativ är det bästa om ni kan förhandla med er klient om vård på hemmaplan som han kan acceptera.

Det är SIS institutionen som skriver in och ut klienten, men där det naturligtvis också är socialnämndens synpunkter som ska beaktas. Så antingen så "sitter" han av tiden eller så skriver SiS ut honom genom att anföra att syftet med vården är tillgodosedd. Men det argumentet har en stor hake eftersom han inte vill ha vidare vård.

Grundsyftet med LVM vården är ju att man ska kunna ta emot vidare vård för sitt missbruk. Så... enda sättet är nog att försöka förhandla fram en frivillig insats på hemmaplan som han accepterar annars har jag svårt att se att han kan komma ut före de sex månaderna är till ända. Ta också en diskussion med kontaktpersonen på institutionen för att försöka få till en lösning.

 

Fråga:

Vi har lämnat in en ansökan om vård enligt LVM (inget omedelbart omhändertagande har skett innan). I det fall den enskilde under förhandlingen går med på vård på frivillig väg och det bedöms som trovärdigt, hur gör man då?

I ett omedelbart omhändertagande får ordförande i nämnden besluta om att vården ska upphöraalternativt dra tillbaka beslutet enligt 18 b LVM. Gäller samma lagrum vid ansökan om vård?

Råder det delegationsförbud på detta beslut? Kan nämnden i förväg besluta om att ge handlägg are mandat att återta ansökan om vård om klienten går med på vård?

Svar:

Det korta svaret är att det går, men se till att den som företräder nämnden har en fullmakt från nämnden som inkluderar rätten att återkalla ansökan. Normalt är att om du har fullmakt

att företräda nämnden så inkluderas även rätten att återkalla ansökan.

 

Fråga:

Vi har ett LVM-ärende där personen är placerad på SIS-hem. Personen har nyligen varit i rättegång och väntar nu dom. Frivårdsinspektör misstänker att personen kommer att dömas till minst ett års fängelse, och har lagt kontraktsvård som förslag.Hur blir det i det fall att personen döms till kontraktsvård, faller LVM et då?

Jag har förstått att om man döms till fängelse så går detta före LVM et. Personalen på SIS-hemmet menar dock att personen ska vårdas enligt LVM till det att sex månader gått och därefter börja sin kontraktsvård. Stämmer detta?

Svar:

Du har rätt, kriminalvård går före LVM vård. Men om det gäller kortare strafftid så kan LVM-vården i vissa fall fortsätta efter avtjänat straff om straffet bara är på några få månader.Vill i sammanhanget påminna om att prata med åklagaren innan förhandlingen i liknande fall och även tala med offentliga biträdet till den det berör. Han eller hon bör ju bevaka sin klients intressen. Kolla brottsbalkens paragraf BrB 31 :2 och LVM lagen § 46.

 

 

Fråga:

Jag undrar, om man döms till LVM-vård och under vårdtiden döms till fängelse, hävs LVM då?

Svar:

Hej, generellt är LVM en sista handslag dvs att blir man dömd enligt BrB så går det före.

Sedan är det lite knepigt med verkställigheten. Tidigare var det så att man kunde verkställa ett straff genom att anmäla sig hos polisen eller fängelset för att börja avtjäna sitt straff. Vad jag vet gäller det inte längre. Jag tycker att du ska tala med åklagaren i målet för att diskutera påföljden med hen.

Försök att även tala med offentliga biträdet till den det berör. Han eller hon bör ju bevaka din klientsintressen. Kolla brottsbalkens paragraf BrB 31 :2 och LVM lagen § 46. Enligt § 46 LVM kan domen under vissa omständigheter hävas.

Se nedan:

 

Åtalsprövning

BrB 31:2

Kan den som har begått en brottslig gärning bli föremål för vård enliglagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får rätten överlämna åt socialnämnden eller, i fråga om den som är intagen i ett hem där sådan vård meddelas, åt styrelsen för hemmet att föranstalta om behövlig vård. Innan rätten beslutar om överlämnandeskall socialnämnden eller styrelsen höras. Är för brottet stadgat strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande enligt första stycket ske endast om det föreligger särskilda skäl. Lag 1988:1483.

46 § LVM

Är någon som har beretts vård med stöd av denna lag misstänkt för brott, för vilket inte föreskrivs strängare straff än fängelse i ett år och som hör under allmänt åtal, samt har brottet begåtts innan vården påbörjades eller under vårdtiden, skall åklagaren pröva om åtal lämpligen bör ske. Statens institutionsstyrelse eller, om vården har upphört, socialnämnden skall därvid höras om det inte är obehövligt.Lag (2005:467).mån 10 feb. 2020 12:5.



Fråga:

Jag är socialsekreterare och har en fråga gällande specialindikationerna i LVM-lagstiftningen. Jag har en klient som är utsatt för våld i nära relation. Mannen har utsatt henne för grov våld och hon är i beroendeställning gentemot honom. Det är han som till stor del förser henne med narkotika. Hon har försökt ta sig ifrån honom ett antal gånger, men alltid återvänt. Att hon återvänder till honom finns en tydlig koppling till missbruket. Vi har inlett en LVM utredning på grund av att hon avvek från abstinensbehandling.

Min fråga mer specifikt är om det är möjligt att även ansöka på c, skadeindikationen, utifrån att hon utsätter sig för fara när hon går tillbaka till en man som misshandlar henne? Jag har tänkt ansöka på c ändå eftersom hon utsätter sina närstående för psykiskt lidande. Eller är det mer rimligt att söka på a, allvarligt skada för fysisk och psykisk hälsa,eftersom hon faktiskt utsätter båda dem för skada när hon återvänder till honom. Det jag undrar vilken är specialindikation är mer rimlig att tänka gällande våld i nära relation?

Svar:

Hej, skaderekvisitet är främst om missbrukaren dvs den som utreds står för våld eller psykiskt pockande beteende gentemot närstående. Din klient är ett offer och inte förövare. Jag skulle lägga mer på att påvisa risken för psykisk och fysisk skada i specialrekvisiten. Informera den undersökande läkaren om denna risk så kan han/hon påvisa det i läkarintyget. Precis som du anger kan du söka på skaderekvisitet med hänvisning till föräldrarna. Du bör i vilket fall som helst framföra det som du skrev om hennes relation i utredningen/ ansökan.

 

Fråga:

Vi har en fråga avseende hur lång en pågående LVM-utredning ska/bör/kan vara innan den avslutas. 37 § LVM säger: Mål och ärenden enligt denna lag skall handläggas skyndsamt. Vad är då skyndsamt? Jag har varit i kontakt med socialstyrelsen som svarade:

Svar:

Skyndsamhet är i texten att man prioriterar LVM utredningen framför annat arbete. En tumregel är annars c:a en månad om inte det föreligger särskilda omständigheter.

 

Fråga:

Kan man ha en SoL 11:1 utredning samtidigt som man har en § 7 LVM utredning öppen?

Svar:

Hej jag har tidigare hävdat att man under en kortare tid, kan ha dessa lagstiftningar parallellt, t.ex när man har en § 7 utredning och klienten ändå vill pröva ytterligare frivillig vård så kan man avvakta till dess att klienten installerat sig på den frivilliga placeringen, läs några dagar max innan man stänger ner § 7 utredningen. Huvudregeln är att man bara har en lagstiftning och utredning åt gången. Har bara för säkerhets skull varit i kontakt med socialstyrelsens juridiska rådgivning nu på morgonen. Efter en låång diskussion med kollegor (20 min) så kom de fram till något luddigt att det som gäller är en lagstiftning åt gången. Om man har en utredning enligt § 7 och vederbörande som kanske tackat nej tidigare till frivillig vård ändrat sig och vill ha detta och nämnden anser att han</hon ska få ytterligare en chans att genomföra frivillig vård så får man avsluta § 7 utredningen och starta en SoL utredning. Misslyckas klienten även denna gång så får man starta en § 7 utredning på nytt om kriterierna fortfarande gäller och där kriteriet om frivilligheten är uttömd har stärkts.

 

Fråga:

Jag kontaktar dig fräckt med en fråga för att se om du skulle ha möjlighet att ge ditt perspektiv på en tolkning av lagrummet vi har fått presenterat för oss av jurister. Förhållandet som råder är att en anmälan enligt 6§ LVM inkommer till förvaltningen. Vi ser behov av att få anmälan förtydligad och preciserad med tex vad menar det med förhöjda levervärden? Eller när i tiden har vederbörande inkommit till beroendeakuten, för länge sedan eller i nutid.

Om vi vill få förtydliganden av anmälan, eller ta en kontakt med anmälaren, så menar vissa jurister att vi då behöver öppna en utredning jml 7§ LVM för att kunna göra det.

Vet inte alls om du har möjlighet eller lust att svara såhär, men vad tänker du om det påståendet?

Svar:

Hej Elin, inte alls fräckt. Sekretesslagen har två paragrafer som ger er möjlighet att kommunicera med hälso och sjukvården utan att öppna en § 7 LVM . Se paragraferna i sekretesslagstiftningen 25:kap 12 § och 26 kap 7 §. Dessa ger er möjlighet att kommunicera utan att öppna en § 7 utredning. Dessa paragrafer har inte mer med LVM lagstiftningen att göra än att det står personer som har ett fortgående missbruk. Förutsättningen är att vederbörande har ett fortgående missbruk vilket jag antar uppfylls. Läs och begrunda. MVH Christian

 

Fråga:

Jag har tidigare varit på en utbildning hos dig utifrån LVM. Jag har nu lite funderingar då det var ett tag sedan (2019). Om jag får in en LVM anmälan från läkare- hur bör mitt tillvägagångssätt vara? Ska jag alltid inleda eller göra en förhandsbedömning först? Och om jag inleder direkt och hen går med på frivilliga insatser, kan jag då avsluta redan då? Behöver jag isf ha ett läkarintyg enligt LVM om klienter går med på frivillig behandling?

Jag känner att jag får olika svar beroende på vem jag pratar med. Känner att jag måste få mer på fötterna just kring detta.

Svar:

Det är en litet lurig fråga. IVO har kritiserat flera socialnämnder för att inte automatiskt öppna en § 7 utredning efter en § 6 anmälan från läkare. Socialstyrelsen har en annan inställning som jag tycker rimmar bättre med gällande lagstiftning. Hänvisning till en handbok från socialstyrelsen Följande står i handboken " Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten". Finns på nätet. Sidan 383-384. Samma skrivning fanns tidigare i deras allmänna råd men kan nu återfinnas i denna skrift från 2015. Sidan 383 och 384. "Skyldighet att inleda en utredning enligt LVM".Jag hävdar att man ska pröva anmälan gentemot § 4 LVM. " Om det vid en första bedömning inte kan anses att finnas förutsättningar för vångsvård enligt 4 § LVM får inte utredning inledas mot den enskildes vilja". En bedömning inte ett tvång.

 

Exempel: En knapphändig § 6 anmälan från en läkare. Ni har en plan för frivillig behandling enligt SoL och har med klienten på detta. Ska ni då starta en § 7 utredning och kanske störa den frivilliga behandlingsplanen?

Läs och begrunda.

Detta innebär att du ska göra en förhandsbedömning innan du startar en § 7 utredning enligt vad socialstyrelsen säger. Man ska inte ha två lagstiftningar samtidigt. Har du inlett frivillig behandling enligt Sol så får du stänga § 7 utredningen om du redan öppnat en sådan. Du behöver inte ett läkarintyg om du väljer att inleda frivillig behandling.Däremot kan det alltid vara bra att ha ett läkarintyg på den det berör då LVM är så baserad på just hälsotillståndet relaterat till missbruket..

 

Fråga:

En fråga som uppkommer ibland, och har gjort så även nu, är om socialtjänsten har skyldighet att inleda LVM-utredning efter att anmälan enligt 6 § LVM har inkommit. Detta utifrån det som framkommer under 7 § LVM: ” Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl tt bereda någon tvångsvård”. Det har nu framkommit igen att IVO har ståndpunkten att LVM-utredning ALLTID ska inledas efter att LVM-anmälan har inkommit. I vilken utsträckning har socialtjänsten möjlighet att bedöma om LVM-utredning ska inledas eller ej?

Svar:

Hej. Skallkravet ska relateras till om det finns skäl till LVM, dvs om kriterierna i 4 § är uppfyllda. Är det inte det eller att det behöver utredas om skälen finns så ska enligt mig och socialstyrelsens tidigare ståndpunkt inte nödvändigt att i det läget öppna en § 7 utredning. Men jag vet att IVO vid flera tillfällen gett kritik till socialnämnder som inte automatiskt öppnar en § 7 utredning efter §6 anmälan. Jag tycker att du ska ringa socialstyrelsens juridiska rådgivning i nästa vecka och ställa frågan till dom. Hänvisa till deras inställning dels i den tidigare allmänna råden om LVM och dels i handboken " Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten".Finns på nätet. Sidan 383-384. denna skrift från 2015. "Skyldighet att inleda en utredning enligt LVM". Jag hävdar att man ska pröva anmälan gentemot § 4 LVM. " Om det vid en första bedömning inte kan anses att finnas förutsättningar för tvångsvård enligt 4 § LVM får inte utredning inledas mot den enskildes vilja". En bedömning inte ett tvång. Exempel: En knapphändig § 6 anmälan från en läkare. Ni har en plan för frivillig behandling enligt SoL och har med klienten på detta. Ska ni då starta en § 7 utredning och kanske störa den frivilliga behandlingsplanen?

Läs och begrunda. Detta innebär att du ska göra en förhandsbedömning innan du startar en § 7 utredning enligt vad socialstyrelsen säger. Man ska inte ha två lagstiftningar samtidigt. Har du inlett frivillig behandling enligt Sol så får du stänga § 7 utredningen om du redan öppnat en sådan. Du behöver inte ett läkarintyg om du väljer att inleda frivillig behandling. Däremot kan det alltid vara bra att ha ett läkarintyg på den det berör då LVM är så baserad på just hälsotillståndet relaterat till missbruket..

 

Fråga:

Jag var inne på er hemsida och läste snabbguiden gällande LVM § 7. Där står inledningsvis:Anmälan kan antingen komma från anhörig, annan myndighet, eller att ni själva initierar en 7 § utredning.

Det jag undrar över är att anmälan kan inkomma från anhörig. I lagtexten står endast att det är myndighet som kan lämna LVM anm.Vad menas med anmälan från anhörig?

Svar:

Hej, du har rätt i att LVM anmälan enligt 6§ gäller myndigheter som regelbundet kommer i kontakt med missbrukare.

Det finns dock inte något förbud att anhöriga kan göra en LVM anmälan. Men socialnämnden eller stadsdelsnämnden behandlar den då som en orosanmälan. Den kan ju vara så allvarlig att nämnden eller stadsdelsnämnden kan överväga att själva öppna en § 7 utredning, och att ni redan tidigare har kännedom om hens missbruk och denna anmälan utgör så allvarliga uppgifter att ni själva öppnar en § 7 utredning utifrån en samlad bedömning.

 

Fråga:

Om en person uppfyller kriterierna för omedelbart omhändertagande enligt LVM, men personen inte är svensk medborgare, hur ska vi tänka då? Eller ska vi agera som vanligt just utifrån att det handlar om akut vård?

Svar:

Hej, komplicerad situation. Om en person har en allvarlig hälsosituation pga missbruk så kan nämnden besluta om insats enligt 13 paragrafen LVM även när det gäller utländska personer som vistas i Sverige. När det sedan gäller vidare handläggning av ansökan, så är jag lite osäker. Jag råder dig att ringa socialstyrelsens jurister för råd tel: 075 2473000.

 

Fråga:

Jag har precis fått info om från våra jurister om att LPT i öppenvård ”går före” LVM. Det tycker jag låter mkt märkligt då LPT i öppenvård (vad jag förstår) kräver följsamhet från klientens sida dvs att den ska komma på inbokade tider för medicinering osv. Det går ju inte att säga att en person som har LPT i öppenvård och har ett LVM-mässigt missbruk inte uppfyller kriterierna för vård enligt LVM eller är i behov av tvångsvård bara för att personen har ett LPT i öppenvård. Det låter ju helt ologiskt och extremt märkligt. Vad säger du om detta?

Svar:

Hej Jag tycker det låter underligt att kategoriskt bortse ifrån gällande lagstiftning och prövning av kriterierna i LVM. Jag har ansökt på personer som haft LPT och då hävdat att LPT oftast gäller bara en kort tid och för klienter som då ofta återfaller i nytt missbruk efter att LPT upphör. För att inte aktualisera en § 7 utredning så ska ju inte kriterierna i §4 LVM vara uppfyllda.

I det här fallet att frivilliga åtgärder är tillräckliga. Om klienten under LPT i öppenvård fortsätter att missbruka så får ju inte LPT finnas som någon sköld för andra insatser. Men vad säger läkaren som har utfärdat LPT . De har ju ett primärt ansvar att agera om öppenvården inte fungerar. och har ju en skyldighet att anmäla tillsocialnämnden om missbruket. Frivillighet går naturligtvis före tvång men endast om insatsen fungerar.

MVH Christian