Anmälan enligt 6 § LVM
Inleda utredning enligt 7 § LVM
Avsluta utredning enligt 7 § LVM
Läkarundersökning enligt 9 § LVM
Polishandräckning enligt 45 § LVM första stycket punkten 1 LVM
Omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM
Intagning på LVM-institution enligt 25 § andra stycket LVM
Upphörande enligt 18 b § LVM av beslut om omedelbart omhändertagande
Ansökan enligt 11 § LVM
Beslut om vård enligt 4 § första stycket punkt 1,2 och 3 a/b/c LVM, ange alternativ
Polishandräckning enligt 45 § första stycket punkten 2 LVM
Vård enligt 27 § första stycket LVM
Lagtext
Allmänna råd
Kommentarer
Läkares anmälningsplikt
När en läkare gör bedömningen att vårdbehovet för den enskilde inte kan tillgodogöras genom läkarens egen försorg eller övrigt inom hälso och sjukvården skall han eller hon anmäla detta genast till socialnämnden om kriterierna enligt 4§ LVM får anses uppfyllda. Detta gäller både anmälan enligt 6§ LVM och 13§ LVM. Det är alltså upp till läkaren i både privat och offentlig tjänst att avgöra när klienten/patienten inte längre kan tillgodogöra sig erbjuden vård från sjukvården.
Begär en skriftlig anmälan med tanke på hur starkt hälsorekvisitet är i lagstiftningen. Det är naturligtvis svårt att ifrågasätta en medicinsk bedömning men om det t.ex. handlar om en klient som vill skriva ut sig i förtid och risken därvid bedöms som mycket allvarlig från ansvarig läkare har man ändå möjlighet att på plats försöka att övertala den enskilde att kvarstanna och ta emot den vård man kan erbjuda och även framlägga alternativen dvs. risken att bli omedelbart omhändertagen.